Här har jag fastnat. I ett hus där taket tydligen läcker när det regnar. Där taket nästan har ramlat in i ena duschen. Där köket och dess tillhörigheter är under all kritik. Men där bakgården med soffor och ett stort bord där alla samlas är helt fantastiskt. Där det bor massa udda bra människor. Där jag har fått jobb och städar för ibland ca halva kostnaden av rummet, ibland mer.

Vi har en del gubbar som bor här vissa dagar för att de har jobb i närheten borta från hemma. Vi har en magiker som är duktig på att läsa folk och som har lärt mig massa korttrick och hur man spelar backgammon. Han har rest runt med cirkusar i Europa och runt Australien har haft cancer två gånger och diabetes och har fått operera bort två tår. Han har bott här i två år. Vi har en kvinna i 35års ålder som är konstnär och har bott här i drygt två månader. Vi har en ung tysk som tydligen bara varit här en vecka men som känns som en av lång termarna. Vi har en kille som jobbar på en restaurang en bit bort och har två söner som bor med sin mamma. Han ska hälsa på dem i morgon och får gå nästan två timmar från stationen. Vi har en dataspelskille som ibland får betalt för att låtsas vara andra spelare och vara bra. Som pluggar något som jag översatte till typ socionom och sen glömde vad det var. Han vill jobba med fosterbarn och se till att de inte får en upplevelse som han hade. Vi har en kille från Turkiet som är här och pluggar it av något slag. För att det här var ett land han kunde språket i.

De är alla väldigt speciella men allt känns ändå så himla bra. Jag skulle köpt busspass bara till Sydney, då hade jag stannat här!

Jag städar alltså köket på morgnarna. Vilken röra det kan vara. Bara för att man är sist på kvällen går det att diska. Det försvinner inte magiskt på morgonen även om det verkar så för de som sover. Tänk på det när ni bor på hostels! Jag fick också bädda lite igår vilket ger mig i princip gratis boende. Eller 50$ extra, beroende på hur man ser det.

Här i Wollongong har jag kollat in stranden, fyren, hamnen, art gallery, fredagsmarknaden, Apoteket för att köpa halstabletter, en tur via järnvägen tillbaka till hostelet.

Och jo, jag gick in och riktigt njöt av alldeles för tunga och dyra klänningar och superfina skor. Men sen gick jag ut igen och suktar varje gång jag går förbi mot affären.

Tre dagar ute i vår fraserbubbla! Vill inte att den ska spricka men men, nya äventyr på g. I noosa nu. Påväg till Bush camp med paddling i skogen om två dagar.

Men fraser Island! Vi blev uppdelade åtta och åtta i bilar. Jag hade nog tur som hamnade med fyra engelska killar, två tyska tjejer och en holländsk tjej för vi pratade engelska hela tiden. I Jacob och Linda var det fem tyskar så det blev rätt mycket tyska för deras del… Det är alltid nån som tar det enkla vägen ut och skippar engelskan. I övrigt var Johanna och Elin som jag träffade i Cairns där. Alltid lika trevligt att stötta ihop med gamla bekanta 😉 Tidig morgon där vi packade in all mat i lådor på ledarbilens trailer innan vi fint tuffade i väg på led mot färjan. Färjan åkte rakt in på sanden och det var bara att köra på. Inget färjefäste här inte 🙂

The crew of car 7!

Sen bar det av på sanden! Första stoppet var lake wabby. 40min promenad genom skogen, längs med en sanddyn och sen ett dopp i en perfekt kall sjö! Efter det en titt på ett Skeppsvrak innan vi åkte till vårt camp. Tälten redan uppsatta och det vara bara att göra sig hemmastadda med mattor och sovsäckar. Vi gick till stranden och kollade på penackles som är sandberg i massa olika färger och som funkar som en plats för arboriginernas kvinnor, där inga män är välkomna. Sen middag. Vi fick all mat men var tvungna att laga och diska själva i våra små åttapersoners familjer. Det gick faktiskt bra utan att superkontrollbehovet steg in. Hacka lite grönsaker och så sköter killarna själva stekningen. Perfekt!


Vårt camp och vår bil

Dag två. Indian head lookout där vi såg sköldpaddor. Inga hajar dock som tydligen är rätt vanligt där. Jag körde dit för de andra var rätt bakfulla. Taktiskt! Sen champagne pools där vågorna slår in i naturliga pooler så det bubblar. Efter lunch åkte vi till en creek dör man kunde fylla på sitt vatten och sen flyta med strömmen ner till vattnet. På kvällen hade vi lite beachparty där någon snurrade en brinnande pinne vad nu det kallas 🙂

Dag tre. Iväg till lake mckenzie. Vägen dit var guppig och lite sandig. Dock hade det regnat så det var inte så halkigt och roligt som det skulle kunna vara 🙂 jag körde! Vi borstade tänderna och peelade ansikten med sand och oj så fräscha vi blev.
Bumpy roadSen bar det av hemåt på färjan igen. Och ja hemåt…. Tillbaka till hostelet, tillbaka till min stora ryggsäck. Vad det nu kan kallas 🙂 På kvällen var det live musik och gratisbiljetter på jugs. Fin avslutning på några sjukt bra dagar! Faktiskt ännu bättre än whitsundays trots att det var på en båt, hör och häpna! Jag spelade lite tamburin med trubaduren. Sjukt kul! Han frågade mitt i sången om jag kunde sjunga. Och om jag ville ta micken. Men det var lite för svår låt och lite för oberett för min smak. Jag nöjde mig med tamburinen. Anledningen till att han frågade om jag kunde sjunga var att han tyckte att jag hade en bra scennärvaro. Inte överdriven utan bara njöt av att stå där. Snacka glad tjej! Det dör lever jag på länge! Over and out.
Jag och Alan Kelly 🙂

Nattbussen till Agnes Waters var mycket bättre än vad jag trodde! Sov en hel del. Det här är en håla dock. Lite affärer, nåt bankkontor, två små supermarkets lite holiday accommodation och en strand. Jag sov en stund i skuggan på stranden och kvällen spenderade jag med de svenska tjejerna från bussen och ett svenskt par. Spelandes lite spel och tärning innan jag pratade livet stora frågor med Elin i nästan 1,5 timme. Alltid lika uppiggande!

Idag har jag surfat! Var ganska stora vågor så det var tufft att ta sig ut precis där de bröt. Snurrade runt i vattnet några gånger men det var kul. Lyckades stå några gånger också varav en våg jag tog helt själv! Men det är fan jobbigt om man är otränad som lilla jag 🙂

Det finns en liten grannbyn som heter 1770. Där skulle tydligen solnedgången vara superfin men det gick inte riktigt att ta sig dit utan bil. Men det var lugnt att lifta sa vår surflärare så efter att ha frågar våra hostel om De kunde köra oss gav oss jag och två tjejer iväg och tänkte i värsta fall kan vi ju gå… Drygt 6km. Vi fick lift ganska snart. Han hade spear Fishing grejer precis bredvid mig så det var ju spännande, men han var jättetrevlig och körde oss ändå till lookouten vi ville till! Där tittade vi på utsikten och klättrade ner till lite klippor innan vi gick ner till själva byn och såg solnedgången vid stranden och en glass på det! På vågen ner såg vi kängurus både hoppandes i vägrenen och i skogen. Det är de andra jag ser!

Efter det skulle vi alltså börja ta oss hem. 6km utan gatlysen och solen hade gått ner. Eller lifta lite till. Ingen ville plocka upp oss först men sen så. Jag fick sitta bak i en van men vi överlevde. 🙂 nu ikväll blev det yatzy och imorgon åker jag vidare. En av tjejerna från dagens äventyr, det svenska paret och ett par holländska tjejer ska med samma buss. Och en ska till samma by. Börjar komma in i det där att ja, det är ganska trevligt att ha sällskap även om det är för nån dag bara. Och för nån dag kan man faktiskt ha sällskap med nästan vem som helst 🙂

Soluppgång från bussen